American Family

Bild lånad från Internet.

Det är ju rätt coolt med Internet ändå. Nu har min kusin hittat våra släktingar i USA. Det var min morfars pappas bror som emigrerade från Småland i början av 1900-talet antar jag. Han hette Fred. Min mamma och Fred brevväxlade på 70- och 80-talet men som med mycket annat rann det ut i sanden efter ett par år. Jag minns med värme att mamma ibland berättade för mig när jag var liten om Fred. Hon tog fram lådan med tummade brev och läste den sirligt utsmyckade handstilen på högtidlig gammelsvenska. Jag har alltså alltid vetat att det finns familj "over there" men det är först nu som de har fått ansikte och namn. Min morfar blev så glad över att för första gången i livet få se sin kusin på fotografi. De har likadana näsor och partiet vid ögonen går heller inte att ta miste på. Tänk att det går omkring en man, som vi inte känner, på andra sidan jorden och ser ut som min morfar :-) Nu har resan att lära känna dem lite bättre i alla fall börjat. Mamma brevväxlar redan med en av sina sysslingar och hon har givit honom min bloggadress. Jag kommer nog inte att orka skriva allt på engelska men det finns ju alltid Google Translate de kan ta till även om det kan bli tokigt ibland :-)

It's pretty cool with the Internet. My cousin has found our relatives in the United States. It was my grandfather's father's brother who emigrated from Småland in the early 1900's, I guess. His name was Fred. My mom and Fred exchanged letters in the 70 - and 80's but as with much else flowed out of steam after a couple of years. I remember with warmth, in my childhood, when my mother sometimes told me about Fred. She picked up the box with thumbed letters and read the gracefully ornated handwriting on the solemn old Swedish. I have always known that there are family members "over there", but it is only now that they've got a face and a name. My grandfather was so pleased to see his cousin in a photo for the first time in his life. They have similar noses and the parts around the eyes can not be mistaken. Imagine, there's a man, who we do not know, walking around on the other side of the world and look like my grandfather :-) Now, the journey to get to know them a little better has begun. Mom is already exchanging emails with one of her second cousins​​, and she gave him my blog address. I will probably not manage to write everything in English in the future, but there's always Google Translate they can use, even if it can get crazy sometimes :-)

Pappa 60 år

Igår fyllde min pappa 60 år. Min syster och jag hade planerat ihop en dag för honom som vi hoppades han skulle tycka om. Fokus låg på att umgås med familjen vilket vi också gjorde. Vi började med att överraska honom genom att störta in med frukost på sängen, ballonger och sång i lägenheten. Wilda, Irma, Noomi och Mr R var också med såklart. Sedan åkte vi för att mäta våra förmågor på racerbanan. Ett par vänner till pappa dök också upp och var med på GoCart. Vem som vann? Titta på fotot nedan :-D

Efter lunch och tårta bar det av till relax och äventyrsbad innan vi lagade en fantastiskt god trerättersmeny hemma. Vi var rätt möra framåt kvällningen. Jag hade åtminstone väldigt skojigt och jag tror att pappa hade det också. Tack pappa för att du finns och ställer upp för oss så fort vi behöver. Du är ovärderligt och vi älskar dig. Grattis igen!

 

YES!!! Jag slog Mr R!

Semester

Det är lite stiltje här på bloggen. Men det är som det ska. Vi har nämligen semester nu. Man ska tydligen kunna blogga från mobilen också men det har jag inte satt mig in i än. Och ni läsare klarar er nog :). Det får bli ett sammandrag när jag kommer tillbaka. Vi ska vara både hemma och borta de här veckorna, lite av varje. Tydligen ska vädret bli bättre också och det är det väl ingen som blir ledsen för. Vi önskar er en fortsatt skön sommar med en bild som min mammas sambo tog på mig och mamma när vi hoppade ikapp på studsmattan förra veckan. Ingen ville vara sämre än den andra. Himmel, vad vi skrattade :)

Släktkalas

Min faster som bor i Borlänge är nere i Småland och hälsar på. Då passar hon på att bjuda flott på restaurang. 15 personer var vi som åt gott på Ljunga Park i Sävsjö idag. Efteråt åkte vi hem till en av mina andra fastrar och hennes man för mera häng. Och mera godsaker. Min kusin och hans fru firade 25-årig bröllopsdag för ett tag sedan. Det känns inte så länge sedan som  jag var brudnäbb...

                                          

Jag och barnen sprang runt huset och jag höll på att förlora på riktigt,utan att låtsas. De har blivit snabba. Eller så är det jag som blivit långsam... Jag, min kusin och min ena faster ingick en "gå-ner-i-vikt-till-jul-pakt". Jag ska gå ner 7 kg, min kusin minst 10 och min faster 10 kg. Jag kommer inte göra något åt det förrän efter semestern. Sju kg från augusti till december måste vara görbart.

Smakråd

Vad gör man när regnet bara vräker ner på semestern och barnen klättrar på väggarna? Jo, man åker till det stora köpcentrat och shoppar sig lite gladare. Faktum var att den största och den minsta behövde lite påfyllning i sina garderober. Ja, även mellantjejen, behövde ett par jeans. Jag behövde väl egentligen ingenting alls. Inte förrän jag såg den här klänningen på rea på en av de stora kedjorna.

I love rea! Jag är Mrs Rea. Jag är känd sedan högstadieåldern för att skryta med mina reafynd bland vänner. Jag provade. Den passade. (Är det inte så att det alltid passar när man egentligen ingenting ska ha och tvärtom?)

Väl hemma visade jag lyckligt upp mig för en annan vuxen i familjen (jag säger inte vem) och frågade vad h*n tyckte. Då kom svaret: är den inte lite tantig med det där snöret på mitten och volangerna? Jag börjar visserligen närma mig de 40 men har min smak blivit tantig? Jag vände och vred mig framför spegeln. Kanske har h*n rätt, lite tantig är den kanske? Men det kan den väl få vara då. Jag är ju inte purung längre. Jag gillar den i alla fall så den får hänga kvar i garderoben. Och om sommaren bara kunde bestämma sig för att bli lite mer varm och solig så tror jag att den kan bli en favorit. Tantig eller inte. Skit samma.

PS. H*n brukar vänja sig efter ett tag både när det gäller hår och kläder så om ett tag är den säkert riktigt fin.

PS 2: Jag älskar den där andre vuxne personen i vårt hem. Och han älskar mig :-)

PS3: Tycker du den är tantig... ? :-)

Glad midsommar

Tack gode Gud för Alvedon. Trots feber, hals- och huvudont har vi kunnat få lite midsommarfirande här hemma. De stora tjejerna och jag var till och med iväg och plockade blommor till kransar. Noomi var inte direkt överförtjust i sin men nu är det i alla fall förevigat på bild att hon hade den på sig (lite på sniskan) i åtminstone fem sekunder... Nu blir det midsommarlunch på altanen i det fantastiska vädret. Glad midsommar allihop!

Cirkus i stan

Farmor och farfar var supergulliga och köpte biljetter så att Wilda och Irma skulle få gå på cirkus tillsammans med dem i torsdags. Det var bara det att farmor och farfar tog fel på dag och reste ända från Göteborg redan i onsdags. Ni må tro att jag blev förvånad när jag plötsligt hör farmors "hallååå" i köket. -Vad gör ni här??? Hon såg minst sagt lika förvånad ut -Det vet ni väl..? Vi ska ju gå på cirkus ikväll. - Eeehhh, nääää det är imorrn... Väl..? De fick ta ungarna till Stadsparken istället innan de åkte hem till Göteborg igen. Biljetterna gick att byta till lördagens föreställning istället och då fick Mr R, Noomi och jag också nöjet att följa med. Tack farmor och farfar för cirkusen. Det var skojsigt värre tyckte vi allihopa.

Student

Idag tog mina två yngsta kusiner studenten. Det var rena rama nostalgitrippen att vara med att fira dem. Känns konstigt att det var 19 år(!) sedan jag själv sprang ut från samma skola sjungandes om den ljusnande framtid.

Vädret kunde ingen klaga på. Åtminstone inte mellan störtskurarna... Som tur var var det soligt och varmt just när dörrarna öppnades och de nybakade studenterna sprang ut. Efter sedvanligt firande med flakåkning på stan var det mottagning med mycket gott att både äta och dricka.

I morse kom jag på att jag glömt fixa kort till presenterna. Så jag var, mitt i frukosten, tvungen att sätta mig och tillverka två stycken. Tur att jag har lite koll på var pysselgrejerna befinner sig i vårt tillfälliga boende. Och tur att jag hade lite stämplar som passade så bra dagen till ära.

Tjejerna, som har en kompis från Göteborg på besök, hade också roligt. De fick pröva flaket på lastbilen till sin stora förtjusning. De levde sig riktigt in i rollen som nybakade studenter. Det blir nog bra om sisådär en 12-15 år.

Till sist några bilder på Noomi som var bedårande i ärvd klänning från storasyster. Hon går mer och mer som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Nu är foto till hennes studentskylt om 17 år också fixat :-)

Karneval

Vårt lilla samhälle har en egen karneval. Den är i samband med vårmarknaden som var idag. Vi hann dit en snabbis innan det var dags att åka och fira studenter.

Wilda gick med i tåget och uppträdde sedan med en av körerna hon är med i.

Här är vårt samhälles kulturstipendiat 2012. Hon är också en av Wildas duktiga körledare. Superengagerad och alltid sprudlande. Vi gillar´na.

Du ska inte tro det blir sommar...

Första juni bjuder på ca nio grader och regn. Det är väl inte direkt vad de flesta önskar, inte jag heller. Men som Ida sjunger i sången så gäller det att sätta fart. Fånga dagen skulle man väl också kunna säga. Göra somriga saker ändå fast det är trist väder. Vår säljare på Rörvikshus brukar säga att han alltid har fint väder på sin semester. Det ligger väl i samma linje. Att inte stirra sig blind på och sucka över regn och rusk utan istället göra det bästa av dagen man får. Så idag ska jag minsann göra årets första rabarberpaj. Perfekt till melliset då vi får gäster. Får nog spara lite till Mr R också så han blir glad. Bjuder på en bild från 1 juni förra året då vår Rhododendron i Göteborg såg ut såhär. Det gör den säkert i år också.

Tredje gången gillt

Efter två försök som rann ut i sanden gör jag nu ett tredje med att dra igång bloggandet igen. Det blir lite annorlunda än tidigare och det symboliseras av delvis nytt utseende och namn. Den största förändringen är dock att även Mr R kommer bidra med inlägg ibland. Snart (det har vi sagt i ett år nu men nu är det faktiskt snart) kommer vi börja bygga vårt hus som nog är det största projektet efter barn (om man nu kan kalla dem ett projekt...) man kan ha. Och eftersom vi gör det tillsammans är det också kul att få skriva här båda två.

Men vi börjar med ett inlägg från helgen och Mors dag. Vi var i mina hemtrakter och firade på landet hos min mormor och morfar med grill, häng med familj och släkt, sol och bad. Till och med jag slängde mig i böljan flera gånger. Galet att det kan vara så varmt i vattnet redan i slutet av maj.

Min kära mor som ordnade allt gott.

Urmodern herself. Min älskade mormor.

Värsta sommaren.

Barnens syssling gillade att plaska.

Bildbevis.

Alla tyckte inte att det var lika härligt... :-)

Jul och sån´t

För er som dööör av nyfikenhet av vad vi hade för oss i december mer än att flytta så kommer här en kort resumé. Irma deltog för första gången i ett riktigt luciatåg på förskolan. Tidigare har hon gått i småbarnsgrupp och då har vi "bara" suttit i ring tillsammans på golvet och sjungit allihop. Hon och de andra gjorde succé såklart. Irma lade huvudet så fint på sné precis som pappa Mr R övat med henne när de sjöng visan om pepparkaksgubbarna. Duktig flicka!





Fjärde advent firade vi traditionsenligt lillejul med vår Göteborgsfamilj; de stora barnens biologiska farföräldrar, fastrar, farbröder och kusiner. Den här gången började vi med korv- och marschmallowsgrillning samt lekar utomhus. Senare åt vi gott även inne och pysslade både prins- och prinsesskronor och nejlikeapelsiner. Här är en bild på Irma och lite ketchup.





På julafton kom tomten FÖRE Kalle Anka. Aldrig trodde jag väl att vi skulle kunna ändra en tradition av sådan dignitet som att vänta på Tomten tills mörkret fallit. Men se, det gick! Dessutom åt vi gröt till lunch och inte på kvällen. För DÅ åt vi julbord. SÅ tokigt. Men jag måste medge att det blev riktig bra. Inte så stressigt på något vis. Tack Tomten för besöket!





Vi skulle inte ha så många klappar i år var planen..

Noomi har växt och hunnit fylla ett helt år. Men ännu envisas hon med att asa runt på rumpan istället för att krypa vanligt eller försöka stå/gå. Det har rykt ett antal byxor på grund av förslitningar där bak.

Vi tittade i alla fall på Kalle också. Nå´nting som var som vanligt och på vanlig tid på julafton. Här är Wilda med min syster. Ganska lika ändå...

På nyårsafton, som vi firade själva här hemma i huset, tappade Wilda sin första tand. Stort! Tandfén kom med dubbla gullpengar på natten eftersom storhelger alltid genererar dubbel lön.

Jag gjorde pannacotta med passionsfrukt och hallon till efterrätt. Alla utom Irma, som nästan aldrig gillar sötsaker (hon måste blivit bortbytt av trollen), tyckte det var gott.

Min alldeles egne Mr R. Du är go´du och jag älskar dig för den du är (men du behöver faktiskt köpa ett par nya snyggbyxor - och det är säkert rea nu :-)

Det var inte allt men något av det vi gjort i jul. I morgon börjar jobbet igen. Huva! Jag kommer vara så trött! Jag har inte ens försökt vända tillbaka dygnet än. Men det går säkert av sig självt...

Vi kör ett varv till.

Välkommen igen! Vad trevligt att du tittar in. Kul med tanke på att jag tänker försöka dra igång här igen på allvar. Det var så länge sedan jag bloggade att det inte ens är lönt att försöka blogga ikapp men här är ändå en kort lista med de viktigaste händelserna under hösten:

- Vi flyttade från metropolen Hisingen Island i Göteborg till metropolen Habo. En bit utanför Habo ligger en ort som heter Jönköping.

- Vi har flyttat inte bara en gång utan två. Först till ett litet, litet torp med två rum och kök. Där bodde vi i tre månader. Precis innan jul styrde vi kosan något närmare Habo City, till ett hus på 110 kvm. Det är det du ser på bilden. Här ska vi bo tills vårt hus är färdigbyggt några hundra meter härifrån. (Nej, vi har inte börjat bygga ännu! :-)

- Wilda har börjat förskoleklass och Irma på ny förskola. Båda trivs fint.

- Jag har börjat nytt jobb med nya utmaningar.

- Mr R är fortfarande pappaledig

Då så, då ska jag genast fortsätta med ett inlägg till. Så jag verkligen kommer igång!

Vi ses!

Kära svärmors begravning

För en tid sedan, den 22 juli för att vara exakt, åkte min kära svärmor till akuten där de konstaterade att hon hade spridd cancer. En månad senare, den 23 augusti, dog hon. Det var såklart chockartat för oss alla. Hon var ju alldeles nyss helt pigg och mitt ibland oss. Och nu, nu fattas hon oss.

Idag var det begravning. Det blev trots allt en fin högtid med mycket av den musik som hon själv älskade. Nästan tvåhundra personer hade hittat till kyrkan och på minnesstunden efteråt talade många om den goda, empatiska, utgivande och glada person som min svärmor var. Jag kunde instämma i vartenda ord som sades. Hon var fantastisk. En riktig förebild.

Jag fick äran att sjunga på begravningen vilket kändes fint. Men det var inte enkelt. Jag fick stålsätta mina egna känslor för att klara det. Tillsammans med underbara Jenny som också sjöng och Henrik på piano gick det dock bra. Men direkt efteråt kom tårarna och de fortsatte rinna till och från under hela gudstjänsten och även minnesstunden.

Sådana här dagar får en att uppskatta det man har ännu lite mer. Ta hand om varandra! Nu ska jag krama och pussa lite extra på Mr R. God natt!

PS. Vill du lyssna på sången från idag så finns länk till Youtube här.

Liseberg

Igår var det dags för sommarens besök på Liseberg. Vi gick dit med samma goda vänner som var med på Mallis. Dagen blev hellyckad med vackert väder (bara en rejäl regnskur). Både barnen och vi vuxna åkte för allt vad tygen höll. Jag vågade mig på både Höjdskräcken, Uppskjutet och Kanonen. Wilda åkte Lisebergsbanan, Irma Rabalder , Noomi pariserhjulet och Mr R säger att han åkte Atmosfear (fast jag var inte där och såg det själv... :-)

När Wilda och Irma åkte saker tillsammans var Wilda så hjälpsam och omtänksam mot sin syster. Hon såg till att hon var ordentligt fastspänd och hon höll henne i handen om det var lite otäckt. Sånt gör mig glad. Det är ju inte alltid på det viset annars...

Innan vi åkte hem, vid halv elva-tiden på kvällen, fick tjejerna och jag en skymt av Danny Saucedo som hade uppträtt på Lotta på Liseberg. Tjejerna fick även var sin autograf. Eller fotograf som Wilda sa :-)

Här kommer lite gladbilder från vårt besök.